ORCID-id stödjer forskarens arbete

Genom digitalisering får forskare kontinuerligt nya möjligheter och redskap för att hitta forskningsdata om sina egna områden och ge sin egen forskning bättre synlighet. Under det senaste decenniet har det lanserats en avsevärd mängd olika tjänster som gör det möjligt för forskare runt om i världen att uppdatera sina forskarprofiler och lägga ut uppgifter till exempel om sina forskningsprojekt och publikationer.

Populära tjänster inom de “vetenskapliga sociala medierna” är till exempel Google Scholar, ResearchGate, Academia.edu, Impactstory och Mendeley. Tjänsterna gör det möjligt att bilda nätverk och hålla kontakt med forskarkollegor i hela världen. I en del tjänster kan forskaren också uppdatera en referensförteckning om forskningspublikationer som intresserar dem. De flesta tjänsterna är avgiftsfria för forskarna.

Unik id för forskaren

Målet med den internationella tjänsten ORCID (Open Researcher and Contributor ID), som introducerades år 2012, är att förbättra forskarens synlighet. I tjänsten kan forskaren uppdatera uppgifter bland annat om sina publikationer, sin finansiering och sina examina. ORCID skiljer sig dock från de övriga tjänsterna genom att det erbjuder forskaren en unik id, en nummerserie, som till exempel särskiljer forskaren från andra forskare med samma namn och förhindrar missförstånd till följd av olika sätt att skriva namn. För närvarande finns det över 2 miljoner ORCID-id i världen (https://orcid.org/statistics).

Flera internationella vetenskapliga förlag har börjat använda ORCID i sina processer. Forskaren kan foga ORCID till en publikation redan när han eller hon skickar ett artikelmanuskript till en tidskrift. Då förmedlas id:n tillsammans med publikationen till exempel till referensdatabaser för vetenskapliga tidskrifter (Web of Science, Scopus osv.). Ett mål med ORCID-id-systemet är att underlätta den automatiska överföringen av forskarens uppgifter mellan olika system, så att forskaren slipper mata in samma uppgifter i många olika system.

Smidigare förmedling av information med ORCID

Många länder har också börjat använda ORCID som forskar-id på nationell nivå. Till exempel i Sverige förutsätter den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet att forskare som ansöker om finansiering skapar en ORCID-id. I Danmark är målet att 80 procent av forskarna har en ORCID-id före utgången av 2016. I Portugal infördes id:n på bred front i anslutning till en nationell utvärdering av forskningen.

I Finland främjar undervisnings- och kulturministeriet identifieringen av forskare genom att erbjuda intresserade organisationer stöd för ibruktagandet av ORCID genom CSC. I en utredning som CSC gjorde under första halvåret 2015 konstaterades att ORCID också ger fördelar på det nationella planet. Uppgifter om publikationer och andra uppgifter kan flyttas exempelvis från internationella databaser till datasystemen i forskarnas hemuniversitet och vidare till forskningsfinansiärer eller myndighetsrapporter. I helhet ingår också utveckling av de nationella tjänsterna på så sätt att det blir lättare att överföra data mellan olika aktörer. Då slipper man mata in samma uppgifter flera gånger i olika system.

ORCID är inte obligatorisk

Användningen av ORCID väcker också frågor. ORCID är en icke-vinstdrivande förening som är registrerad i USA. Detta är problematiskt för organisationer i EU-länderna särskilt i fråga om utlämning av personuppgifter. Forskare har dessutom olika välmotiverade orsaker till att de inte vill registrera sig i tjänsten eller börja använda id:n. Juridiskt sett uppstår inget problem om forskaren skapar sin id själv. Därför rekommenderar en utredning som gjorts i Finland att hemorganisationerna inte skapar id:n åt forskarna, och att det ska vara frivilligt för forskaren att börja använda id:n. Likande rekommendationer gäller i många andra länder.

Även om många forskare redan skapat sig en ORCID-id är betydande fördelar att vänta först när fler tjänster och processer som tillämpar id:n införs. Många tjänsteleverantörer förväntar sig emellertid en s.k. kritisk massa i användarvolymerna. Fördelarna med ORCID kommer därför att öka i takt med att systemet får allt större spridning bland forskarna.

Hanna-Mari Puuska
projektchef
hanna-mari.puuska (at) csc.fi
CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s