ORCID-id stödjer forskarens arbete

Genom digitalisering får forskare kontinuerligt nya möjligheter och redskap för att hitta forskningsdata om sina egna områden och ge sin egen forskning bättre synlighet. Under det senaste decenniet har det lanserats en avsevärd mängd olika tjänster som gör det möjligt för forskare runt om i världen att uppdatera sina forskarprofiler och lägga ut uppgifter till exempel om sina forskningsprojekt och publikationer.

Populära tjänster inom de “vetenskapliga sociala medierna” är till exempel Google Scholar, ResearchGate, Academia.edu, Impactstory och Mendeley. Tjänsterna gör det möjligt att bilda nätverk och hålla kontakt med forskarkollegor i hela världen. I en del tjänster kan forskaren också uppdatera en referensförteckning om forskningspublikationer som intresserar dem. De flesta tjänsterna är avgiftsfria för forskarna.

Unik id för forskaren

Målet med den internationella tjänsten ORCID (Open Researcher and Contributor ID), som introducerades år 2012, är att förbättra forskarens synlighet. I tjänsten kan forskaren uppdatera uppgifter bland annat om sina publikationer, sin finansiering och sina examina. ORCID skiljer sig dock från de övriga tjänsterna genom att det erbjuder forskaren en unik id, en nummerserie, som till exempel särskiljer forskaren från andra forskare med samma namn och förhindrar missförstånd till följd av olika sätt att skriva namn. För närvarande finns det över 2 miljoner ORCID-id i världen (https://orcid.org/statistics).

Flera internationella vetenskapliga förlag har börjat använda ORCID i sina processer. Forskaren kan foga ORCID till en publikation redan när han eller hon skickar ett artikelmanuskript till en tidskrift. Då förmedlas id:n tillsammans med publikationen till exempel till referensdatabaser för vetenskapliga tidskrifter (Web of Science, Scopus osv.). Ett mål med ORCID-id-systemet är att underlätta den automatiska överföringen av forskarens uppgifter mellan olika system, så att forskaren slipper mata in samma uppgifter i många olika system.

Smidigare förmedling av information med ORCID

Många länder har också börjat använda ORCID som forskar-id på nationell nivå. Till exempel i Sverige förutsätter den största forskningsfinansiären Vetenskapsrådet att forskare som ansöker om finansiering skapar en ORCID-id. I Danmark är målet att 80 procent av forskarna har en ORCID-id före utgången av 2016. I Portugal infördes id:n på bred front i anslutning till en nationell utvärdering av forskningen.

I Finland främjar undervisnings- och kulturministeriet identifieringen av forskare genom att erbjuda intresserade organisationer stöd för ibruktagandet av ORCID genom CSC. I en utredning som CSC gjorde under första halvåret 2015 konstaterades att ORCID också ger fördelar på det nationella planet. Uppgifter om publikationer och andra uppgifter kan flyttas exempelvis från internationella databaser till datasystemen i forskarnas hemuniversitet och vidare till forskningsfinansiärer eller myndighetsrapporter. I helhet ingår också utveckling av de nationella tjänsterna på så sätt att det blir lättare att överföra data mellan olika aktörer. Då slipper man mata in samma uppgifter flera gånger i olika system.

ORCID är inte obligatorisk

Användningen av ORCID väcker också frågor. ORCID är en icke-vinstdrivande förening som är registrerad i USA. Detta är problematiskt för organisationer i EU-länderna särskilt i fråga om utlämning av personuppgifter. Forskare har dessutom olika välmotiverade orsaker till att de inte vill registrera sig i tjänsten eller börja använda id:n. Juridiskt sett uppstår inget problem om forskaren skapar sin id själv. Därför rekommenderar en utredning som gjorts i Finland att hemorganisationerna inte skapar id:n åt forskarna, och att det ska vara frivilligt för forskaren att börja använda id:n. Likande rekommendationer gäller i många andra länder.

Även om många forskare redan skapat sig en ORCID-id är betydande fördelar att vänta först när fler tjänster och processer som tillämpar id:n införs. Många tjänsteleverantörer förväntar sig emellertid en s.k. kritisk massa i användarvolymerna. Fördelarna med ORCID kommer därför att öka i takt med att systemet får allt större spridning bland forskarna.

Hanna-Mari Puuska
projektchef
hanna-mari.puuska (at) csc.fi
CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy

Tretton organisationer går med i nationellt ORCID-konsortium

1.6.2016

Det nationella ORCID-konsortiet som grundades i maj med tolv finländska forskningsinstitutioner inleder sin medlemsperiod 1.6.2016. CSC – Tieteen tietotekniikan keskus (CSC) deltar också i samarbetet och fungerar på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet som av koordinator för verksamheten i Finland (Consortium Leader).

De tolv övriga institutionerna är: Birkalands sjukvårdsdistrikt, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Hanken Svenska handelshögskolan, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet, Konstuniversitetet, Meteorologiska institutet, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt, Tammerfors tekniska universitet, Vasa universitet och Åbo universitet.

Syftet med samarbetet är att öka kännedomen om forskar-id och främja dess införande i elektroniska tjänster för forskare. Målsättningen är rationalisera forskningens informationsflöden och identifiera effektiva sätt att utnyttja ORCID-systemet. I längden vill man minska mängden manuellt arbete och förbättra synligheten för forskningsresultat.

 

Vilka fördelar har en forskare av att använda ORCID-id?

ORCID förbättrar forskarens internationella synlighet och gör det enklare att överföra data mellan organisationer och tjänster. ORCID-id är ett permanent forskaridentifieringsnummer som löser problem med förväxlingar till följd av bl.a. namnbyten, forskare med samma namn eller namn med varierande stavning.

En forskare kan använda sitt ORCID-id exempelvis i samband med sina forskningspublikationer eller vid referentgranskningsuppdrag. Ytterligare kan en forskare använda sitt id på webbsidor, i sin blogg, i sin e-postsignatur och meritförteckning samt i andra tjänster där forskaren uppger information om den egna forskningen. I framtiden kommer användningen av id att minska behovet av att mata in person- och publikationsuppgifter flera gånger i olika system.

Vilka fördelar har en organisation av att vara ORCID-medlem?

Medlemskapet i ORCID-konsortiet ger fördelar i synnerhet för sådana organisationer som vill använda forskar-id i sina egna datasystem och utveckla tjänster för forskare.

Ett organisationsmedlemskap gör det möjligt t.ex. för forskare att ge tillstånd till att deras uppgifter automatiskt får överföras från den egna organisationens forskningsdatasystem till ORCID och tvärtom.

Med hjälp av ORCID-id kan organisationen hämta uppgifter om sina forskares verksamhet även från andra informationskällor.

Betydande fördelar att vänta först när det kommer fler tjänster som tillämpar id

Även om många forskare redan skapat sig ett ORCID-id är betydande fördelar att vänta först när flera tjänster och processer som tillämpar id införs och användningen av id är tillräckligt utbrett bland forskarna.

I Finland baserar sig användningen av ORCID tillsvidare på frivillighet, men en del utländska finansiärer kräver ORCID-id av dem som ansöker om forskningsfinansiering. Det här gör det bland annat enklare att foga CV-uppgifter till finansieringsansökningar.

”Användningen av ORCID-id är till fördel för såväl den enskilda forskaren som för hela forskningssamfundet och vetenskapen. I framtiden borde ORCID vara lika självklart och naturligt för en forskare som personbeteckningen”, säger prorektorn och fysikprofessorn Keijo Hämäläinen vid Helsingfors universitet och fortsätter: ” Även om vi inte kan göra ORCID lagstadgad på samma sätt som personbeteckningen, skulle målet ändå kunna vara att det i något skede blir obligatoriskt för forskare att använda det.”

Kontakt: orcid-info (at) csc.fi

Ytterligare information: http://www.tutkijatunniste.fi

ORCID, Inc. är en oberoende och icke-vinstdrivande organisation, som är registrerad i USA. Den internationella ORCID-tjänsten för forskar-id lanserades 2012 med syfte att förbättra forskarnas synlighet och underlätta automatisk överföring av information mellan olika system. Det finns redan över 2 miljoner ORCID-id i världen och användningen ökar hela tiden.